Choklad

"Det är sockret i choklad som skapar suget och inte chokladen i sig.
Mycket mörk choklad (mer än 70 procents kakaohalt) är numera också konstaterat som bra för hjärtat. Det finns chokladkakor med 99 procentig kakaohalt - DET äter man inte mycket av.
Om så hög halt säljs i Sverige vet jag inte, men tillverkaren är det kända schweiziska märket Lindt."

Är du sockerberoende äter du mycket av ALLT med socker, oavsett det är gott eller ej, oavsett det smakar sött eller ej, hjärnans beroendecenter uppfattar det söta som inte smaklökarna i munnen uppfattar som sött. Även tvärtom, det som inte är socker men SMAKAR sött, uppfattas som socker. Alltså kan man inte heller tugga "sockerfria" tuggummin, eller dricka "sockerfri" saft eller lightläsk. Varför sätta i sig kemiskt framställt konstgjort socker, för den delen? Finns ingen anledning!

Således kan man LÄTT sätta i sig en hel kaka 95%-ig choklad på några minuter!!! Starkt och beskt som attan, men det spelar ingen roll. Har man sen satt fart på Sockermonstret, eller Mr Sug, så finns ingen hejd.

99%-ig choklad har jag inte hittat, men gissar att den går i lika lätt.
Nolltolerans är det enda som gäller.
Även mot sånt som av andra inte upplevs som socker, t ex grädde, knäckebröd, pasta, havregrynsgröt utan sylt eller socker, tomat, paprika, går bort. Möjligen lite blomkål, broccoli, vitkål och spenat, men bara lite, för det är kolhydrater även i dessa.

Max 5 gr kolhydrater om dagen klarar jag av, och då från dessa ovanjordsgrönsaker, t ex en halv näve blomkål, och då klarar jag hjälpligt att hantera Mr Sug/Sockermonstret, vid högre konsumtion börjar det bli svårt.
Efter en näve nötter, blandat para- och cashewnötter varav mest para, är det kört. Då är Sockermonstret/Mr Sug definitivt vaknat. För mycket kolhydrater.
Blomkålsmos går inte, för mycket kolhydrater. Vansinnigt gott, men tyvärr, det går inte.
Man blir liksom bottenlös och kan äta hur mycket som helst, man rensar karotter, skålar, formar, vad man har med mat i. Mätt??? Antagligen, men inte nöjd, bottenlös.

Rastlös i jakten på mer, "väggklättrig", men får INGET vettigt gjort. Kommer knappt ut med hunden, man tvingar sig ut EN gång om dagen på en runda av nöden... Rastlös, väggklättrig och vanvettigt slö på samma gång. Inåtvänd, vill bara försvinna bort, vill inte vara bland folk, försvinna, inte finnas... Hett temperament, arg, ledsen, gråter flera timmar för minsta lilla. Vansinnigt trött men kan inte sova, ligger vaken flera dygn. Det är MINA symptom när Mr Sug/Sockermonstret har mig i sitt grepp, och jag kämpar emot, och som fortsätter sen under avgiftningen.

Så, som nån skrev tidigare, några veckor på LCHF och suget är borta. Ja, om du inte är beroende funkar det säkert jättebra! Grattis till er! Det funkar inte för en sockerberoende, men det funkar så pass att man kan hantera Mr Sug skapligt. En timme i taget, jag klarar mig fram till lunch, en bra dag kan man klara en dag i taget.

Men visst ja, sockerberoende finns inte! Ok, jag finns inte... Inte mina upplevelser heller då...